Kroppsmasseindex (BMI) är ett vanligt mått som används för att bedöma en persons kroppsfett. Även om BMI har vissa brister – det skiljer exempelvis inte mellan muskelmassa och fett – är det ett ofta använt verktyg för att få en första bild av den allmänna hälsan. BMI används också för att avgöra vem som kan ha nytta av att gå ner i vikt. Indexet beräknas utifrån längd och vikt, och med lite grundläggande information och enkel matematik kan varje kvinna enkelt räkna ut sitt eget BMI.
Ställ dig på en våg och anteckna siffran. Vill du få ett så exakt resultat som möjligt bör du väga dig på morgonen före frukost, helst utan kläder eller lättklädd.
Mät din längd noggrant och notera vilken enhet du använder – meter eller fot och tum. Stå rakt och titta rakt framåt när du mäter för att få ett tillförlitligt värde.
Beräkna ditt BMI med standardformeln: dividera din vikt med din längd i kvadrat.
Exempel (metriskt): En kvinna som väger 65 kg och är 1,65 m lång räknar så här: 65 / (1,65 × 1,65) ≈ 23,9. Hennes BMI blir alltså ungefär 24.
Exempel (amerikanskt): En kvinna som väger 130 pounds och är 5 fot 4 tum (64 tum) lång dividerar 130 med 64 i kvadrat. Resultatet multipliceras sedan med 703, vilket ger henne ett BMI på 22,31.
För att tolka resultatet kan du använda WHO:s klassificering:
Tänk på att BMI bara är ett grovt mått. Det tar inte hänsyn till muskelmassa, benstomme eller fettfördelning, vilket innebär att personer med mycket muskler kan få höga värden trots låg kroppsfettprocent. Använd därför gärna BMI tillsammans med andra mått, exempelvis midjemåttet, och kontakta vården för en individuell hälsobedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online