Precis som många andra djur uppvisar människan en viss grad av könsdimorfism, det vill säga skillnader i kroppsbyggnad mellan könen. En central del av denna skillnad är hur kroppsfettet lagras. Män och kvinnor lagrar nämligen fettet på olika ställen i kroppen, vilket får betydelse för både utseende och hälsa.
Hos män tenderar fettet att samlas runt buken. För överviktiga män innebär detta en ökad hälsorisk, eftersom just bukfett är starkt kopplat till fetmarelaterade sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Kvinnor lagrar i stället fettet främst på höfter, rumpa och lår. Av den anledningen är kvinnor mindre utsatta för fetmarelaterade åkommor än män – åtminstone fram till menopaus. När nivåerna av äggstockshormoner sjunker efter menopaus börjar fettet istället att flyttas uppåt mot midjan, vilket ökar riskerna på liknande sätt som hos män.
Det finns betydande skillnader mellan de olika typer av fett som lagras i kroppen. Bukfett, även kallat visceralt fett, omger de inre organen, vilket bidrar till de hälsorisker som är förknippade med det. Fett på underkroppen är däremot subkutant, vilket betyder att det ligger utanför muskelväggen, strax under huden. Det finns dessutom genetiska skillnader mellan dessa fettyper. Även de manliga respektive kvinnliga hormonerna verkar spela en roll för hur fettet fördelas i kroppen samt för känsligheten för inflammation.
Eftersom det viscerala fettet är metabolt aktivt och kan frisätta inflammatoriska ämnen betraktas det som den mest skadliga typen av fett. Att hålla midjemåttet i schack genom regelbunden fysisk aktivitet och en balanserad kost är därför extra viktigt för män, men gynnar även kvinnor efter menopaus när fettdistributionen förändras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online