En individs kaloriintag definieras som antalet kalorier som intas under en viss tidsperiod. Begreppet är centralt inom nutrition och spelar en avgörande roll för viktkontroll, hälsa och energibalans i kroppen.
En kalori är ett mått på energi. Mer precist motsvarar en kalori den mängd värmeenergi som krävs för att höja temperaturen i ett kilogram vatten med en grad Celsius vid ett atmosfärstryck. Alla levande organismer använder denna energi för att upprätthålla de livsviktiga processer som håller kroppen igång.
För människor har kalori kommit att betyda mängden energi som finns tillgänglig i en viss portion mat. Varje person behöver en grundläggande mängd energi för att överleva, samt ytterligare energi för dagliga aktiviteter som arbete, motion och träning.
Kaloriintag betyder i grunden antalet kalorier som tas upp via kosten, men begreppet kan syfta på flera olika mängder:
Det grundläggande kaloriintaget beskriver hur många kalorier en person konsumerar under en dag. För att uppskatta det räcker det att summera antalet kalorier som äts under en given period, till exempel 24 timmar. Detta tal används ofta som utgångspunkt när man ska beräkna andra typer av kaloriintag.
Siffran används även i näringsdeklarationer på livsmedelsförpackningar. I USA är det referensintag som anges för vuxna exempelvis 2 000 kalorier per dag, vilket också ligger till grund för undervisning om hälsosamma matvanor. Personer som följer terapeutiska kostprogram, till exempel efter en allvarlig sjukdom eller vid behandling av en ätstörning, kan dessutom få ett rekommenderat kaloriintag ordinerat av sin läkare.
Det kostrelaterade kaloriintaget skiljer sig från det grundläggande genom att det representerar en mängd kalorier som personen normalt inte skulle äta på egen hand. Talet kan vara både större och mindre än det vanliga intaget, beroende på målet.
En tumregel inom vikthantering är att cirka 3 500 kalorier motsvarar ungefär ett halvt kilo (ett pund) kroppsvikt. För att gå ner i vikt måste en person alltså äta 3 500 kalorier mindre än kroppen förbrukar, och det omvända gäller för viktuppgång. En person som normalt äter 2 000 kalorier per dag kan därför minska till 1 500 kalorier per dag för att gå ner ungefär ett halvt kilo per vecka. Ett liknande resonemang gäller för idrottare eller underviktiga personer som vill öka i vikt – de kan lägga till 500 kalorier per dag för en sammanlagd ökning på 3 500 kalorier per vecka.
Överskottskaloriintag avser antalet kalorier en individ äter utan att kroppen behöver dem för att bibehålla hälsa eller nuvarande vikt. Samma ekvation som för viktuppgång gäller här: ett dagligt överskott på 500 kalorier leder sannolikt till en viktökning på ungefär ett halvt kilo per vecka.
Hur stort överskottet blir varierar från person till person och beror bland annat på aktivitetsnivå. En idrottare som arbetar på kontor men tränar inför ett maraton behöver betydligt fler kalorier än en kollega som efter jobbendast slappar i soffan resten av kvällen. Att förstå sitt eget behov är därför nyckeln till att hålla energibalansen i schack.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online