Bantning innebär att man medvetet väljer sina livsmedel för att bibehålla eller minska sin vikt. Skälen till att gå ner i vikt varierar från person till person – det kan handla om hälsa, idrott och prestation eller rent kosmetiska skäl. Oavsett vad som driver dig är det viktigaste att fokusera på hälsosamma metoder för viktnedgång. Vissa dieter lovar snabba resultat, men extrema program kan skada din övergripande hälsa. Här får du konkreta strategier som kan hjälpa dig att gå ner i vikt på ett hälsosamt och hållbart sätt.
Kroppen får sin energi från maten vi äter. Energiöverskott som inte används lagras vanligtvis och visar sig som viktökning. Personer som regelbundet får i sig fler kalorier än de förbrukar kan därför lägga på sig stadigt. Alla bantningsdieter syftar till att justera denna process genom att begränsa eller anpassa energiintaget via den mat som äts. Även om dieter skiljer sig åt i hur de utformar måltidsplanerna innebär de alla någon form av begränsning av matintaget.
Dessutom gynnas alla hälsosamma viktnedgångsprogram av ökad fysisk aktivitet. Träning hjälper kroppen att förbruka energi, vilket kan förstärka resultaten när det kombineras med bra matvanor. Den som vill gå ner i vikt bör öka sin aktivitet genom promenader, joggning, simning eller annan aerob träning.
Hälsosam, gradvis viktnedgång är alltid bättre än snabb bantning. Det senare kan verka lockande men medför betydande hälsorisker. Innan du börjar banta bör du alltid rådfråga en läkare eller annan legitimerad vårdpersonal. Att försöka uppnå snabb viktnedgång genom radikala metoder, som att helt sluta äta, kan allvarligt skada kroppen.
Snabb bantning leder dessutom ofta till återvikt och är sällan hållbar i längden. Andra biverkningar av ohälsosam viktnedgång är trötthet, humörsvängningar, sexuella besvär, muskelbortfall och undernäring.
En grundläggande del av naturlig viktnedgång är att förbruka fler kalorier än man äter. Genom att hålla ett dagligt kaloriunderskott tvingas kroppen bränna kalorier från sina interna reserver, vilket minskar den totala vikten. Exempel på populära lågkaloridieter är Viktväktarna (Weight Watchers) och DASH-dieten (Dietary Approaches to Stop Hypertension), som rekommenderas av National Institutes of Health i USA.
Vanliga metoder för att minska kaloriintaget är att fokusera på näringsrika, magra livsmedel, exempelvis magert fjäderfä, fullkorn och grönsaker. Vid lågkalorikost undviks ofta högt bearbetade livsmedel, som ofta innehåller många kalorier men få näringsämnen. Sådana dieter kombinerar också olika nivåer av träning, vilket hjälper till att öka kaloriförbränningen samtidigt som intaget hålls lågt.
Traditionellt har fett setts som en direkt orsak till viktökning. För att motverka detta syftar olika lågfettdieter till att begränsa fettintaget. Generellt strävar en lågfettkost efter att högst 25 procent av det totala kaloriintaget kommer från fett. Exempel är National Cholesterol Education Programs Step 1- och Step 2-dieter.
Lågfettdieter innebär även en begränsning av kolesterol och mättat fett, vilket kan ge lägre blodkolesterolvärden och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Dessa dieter fokuserar på proteinrika, magra livsmedel som baljväxter och skaldjur. På marknaden finns även många lågfettprodukter som erbjuder fettfria versioner av populära livsmedel. Var dock uppmärksam: sådana bearbetade produkter kan vara fettfria men innehålla konstgjorda sötningsmedel och stora mängder socker, vilket i sig utgör en hälsorisk.
Lågkolhydratdieter fick ett stort genomslag i början av 2000-talet tack vare medieuppmärksamhet och kändisars rekommendationer. Kända exempel är South Beach Diet och Atkinsdieten. Generellt syftar dessa dieter till att begränsa kolhydratintaget till högst 60 gram per dag. För att kompensera minskningen ökar man intaget av fett och protein.
Lågkolhydratdieter har fått både beröm och kritik. American Diabetes Association menar exempelvis att en begränsning av kolhydrater kan vara en effektiv metod för viktnedgång, medan American Heart Association avråder från denna typ av kost. Som vid alla större livsstilsförändringar bör du konsultera en läkare, eftersom din fysiska kondition, vikt och livsstil påverkar vilken diet som passar dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online