Balansen av järn i kroppen är avgörande för att alla system ska fungera korrekt. Både för mycket och för lite järn kan få allvarliga konsekvenser för hälsan. Screening och regelbunden övervakning av järnvärden är därför ett viktigt sätt att begränsa skadorna – men först behöver man veta vad järntoxicitet faktiskt innebär. Enligt läkaren Ronald Hoffman drabbas ungefär en procent av den amerikanska befolkningen av järntoxicitet.
Patienter som genomgår upprepade blodtransfusioner kan utveckla järntoxicitet. Detta skapar ett svårt dilemma, eftersom transfusionen ofta är livsnödvändig för patienter med tillstånd som anemi, talassemi, sicklecellanemi eller myelodysplastiskt syndrom.
Kroppen har ingen effektiv mekanism för att göra sig av med överskottsjärnet från de nya röda blodkropparna, vilket leder till en så kallad järnöverbelastning (hemokromatos). Enligt IronToxicity.com kan andelen järn i en transfusionspatients blod öka från 35 procent till hela 95 procent på bara fyra månaders behandling för en annan sjukdom.
Som tumregel anses personer som fått 20 transfunderade enheter blod, eller som genomgått tio separata transfusioner, vara i riskzonen. Det bör också nämnas att vissa personer bär på en genetisk variant som ökar järnupptaget från födan – de kan därmed drabbas av toxicitet även utan blodtransfusioner.
Järn är ett komplext ämne eftersom det ständigt växlar mellan olika former i kroppen. I sitt "reducerade" tillstånd är det en positivt laddad jon som kallas ferrojärn. I sitt "oxiderade" tillstånd är laddningen ännu högre och benämns ferrijärn.
I praktiken gör detta att järn kan delta i flera viktiga processer, exempelvis enzymreaktioner och energiproduktion. Men när järnet börjar ackumuleras inne i cellerna störs de naturliga processerna, och ämnet kan bli en betydelsefull faktor i sjukdomsutvecklingen. Även om järntoxicitet är mycket farligt är det värt att komma ihåg att brist på järn i kosten också kan få skadliga följder.
Ett centralt mått på järntoxicitet är nivån av serumferritin. Ligger ferritinvärdet i serumet stadigt på 1 000 mikrogram per liter eller högre kan järntoxicitet ha uppstått. Ferritin kan även mätas i plasma och användas för att uppskatta kroppens totala järnbelastning – då fungerar det som en sjukdomsmarkör.
Låga värden tyder på ett normalt, friskt tillstånd. För män bör nivån ligga på 300 mikrogram per liter eller mindre, och för kvinnor 150 mikrogram per liter eller mindre – skillnaden beror på menstruationen, enligt IronToxicity.net. Som jämförelse kan personer som avlidit i organfailure till följd av järnöverbelastning uppvisa ferritinvärden på upp till 97 procent av det maximala.
Järntoxicitet orsakar flera allvarliga problem i kroppen och kan utan behandling så småningom leda till organsvikt och död. De första symtomen, som trötthet och buksmärtor, är lätta att missa – ibland upptäcks tillståndet först när allvarliga komplikationer redan har utvecklats.
Skador som järnöverbelastning kan orsaka inkluderar:
Män kan dessutom drabbas av skador på reproduktionssystemet. Andra vanliga symtom på järntoxicitet är förstorad lever, pigmentförändringar i huden, slöhet, ledsjukdomar, håravfall, utebliven menstruation (amenorré) hos kvinnor samt impotens.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online