De flesta känner till vikten av C-vitamin för att stärka immunförsvaret och undvika skörbjugg, samt att B-komplex hjälper kroppen att hantera stress. Men andra lika viktiga vitaminer förbises ofta. Vitamin K är ett av dessa essentiella men ofta bortglömda näringsämnen – ett ämne som fyller flera livsviktiga funktioner i kroppen.
Detta fettlösliga vitamin upptäcktes 1930 av den danske forskaren Henrik Dam, medan han studerade kolesterolfria dieter för höns. Dam hade oavsiktligt tagit bort vitamin K från hönsens föda, vilket gjorde att djuren drabbades av inre blödningar och förblödde. Hönsen tillfrisknade inte heller när de fick renat kolesterol i sin kost. Detta ledde Dam till insikten att ytterligare ett ämne hade avlägsnats ur fodret – ett ämne som visade sig vara avgörande för blodets förmåga att levra.
Vitamin K är nödvändigt för blodets koagulering, det vill säga att blodet ska kunna stelna vid en skada. Det behövs även för bentillväxt och benreparation, och kan bidra till att förebygga benskörhet (osteoporos) genom att förbättra bendensiteten. Brist på detta viktiga vitamin kan dessutom öka risken för Alzheimers sjukdom.
Vitamin K kan hjälpa till att skydda mot hjärt- och kärlsjukdomar genom att motverka åderförkalkning, och forskning har även visat anticancereffekter. Septembernumret 2003 av tidskriften International Journal of Oncology publicerade en studie som visade att lungcancerpatienter som behandlades med vitamin K uppvisade långsammare cancertillväxt. Ett lågt intag av vitamin K kan också leda till sämre blodsockerkontroll och symtom som liknar diabetes.
Det finns tre former av vitamin K: två naturliga och en syntetisk. Vitamin K1, även kallad fyllokinon, finns naturligt i växter. Vitamin K2, känt som menakinon, produceras av de nyttiga bakterier som finns i människans matsmältningskanal. Den tredje formen, vitamin K3 eller menadion, framställs syntetiskt i laboratorium.
Det rekommenderade dagliga intaget av vitamin K för vuxna ligger mellan 75 och 120 mikrogram. De naturliga formerna av vitamin K anses inte vara toxiska, även vid högre intag, men den syntetiska varianten, vitamin K3, kan vara giftig i stora doser. Precis som alla fettlösliga vitaminer lagras vitamin K i kroppens fettvävnad.
Personer med tarmsjukdomar, exempelvis Crohns sjukdom, kolit eller celiaki (glutenintolerans), kan behöva extra tillskott av vitamin K. Alkohol, antibiotika och acetylsalicylsyra (aspirin) kan alla leda till brist på detta vitamin. Personer som lider av hjärtsjukdom eller benskörhet har ofta nytta av ett högre intag.
Enligt USA:s jordbruksdepartement (United States Department of Agriculture) innehåller följande livsmedel högst halt av vitamin K: grönkål, collardgrönt, spenat, rovblad, senapsblad, brysselkål, broccoli och lök. Samtliga gröna bladgrönsaker rika på vitamin K, liksom blåbär, plommon, svartögda ärtor och linser. Vitamin K tas bäst upp av kroppen när det äts tillsammans med någon form av fett, exempelvis smör eller olivolja.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online