Ansträngda bröstmuskler är notoriskt svåra att diagnostisera och behandla. När du drabbas av en skada i bröstet är det ofta svårt att avgöra exakt vad som är fel, inte minst eftersom frakturer kan vara svåra att upptäcka på vanliga röntgenbilder. Och även när diagnosen väl är ställd är vägen tillbaka sällan enkel.
Först när du själv drabbas av en sådan skada inser du hur mycket bröstmusklerna faktiskt används. De aktiveras när du lyfter armen, böjer dig framåt – ja, till och med när du bara ska resa dig upp eller ligga omkull i sängen. Nästan varje rörelse under dagen engagerar dem på något sätt.
I den här artikeln går vi igenom hur du på bästa sätt vilar ut och återhämtar ansträngda bröstmuskler.
Om du har fått en skada i bröstet måste du först utesluta mer allvarliga tillstånd, till exempel brutet revben, fraktur på bröstbenet eller problem med musklerna runt hjärtat. Om skadan har påverkat hjärtat eller hjärtmuskulaturen är det första steget i behandlingen att stabilisera hjärtat så att blodtrycket inte sjunker till farliga nivåer.
Låt ta röntgen av bröstet för att utesluta allvarligare skador. Kontakta din vårdcentral eller ring akutsjukvården omedelbart om smärtan är kraftig.
Låt en läkare undersöka dig, gå igenom röntgensvaret och ställa frågor om dina symtom för att fastställa vad som är fel.
Om du idrottade och drog i muskeln genom att röra eller stretcha för mycket i en viss riktning kan du ha ansträngt muskeln. En muskelsträckning kan också uppstå om du rycker till hastigt under en aktivitet. En bilolycka kan även den orsaka ansträngda bröstmuskler – vid en kollision kan säkerhetsbältet dra tillbaka kroppen så att musklerna överbelastas. Du kan också få ett brutet revben eller fraktur på bröstbenet av bältet eller genom att slå mot ratten, särskilt om airbaggen inte löser ut.
Muskelskador uppstår när muskeln töjs bortom sin gräns. Muskelfibrerna slits sönder, oftast där muskeln övergår i senan. Du kan höra ett poppande eller knäppande ljud. Smärtan är ofta intensiv direkt, och området brukar svullna och bli blåmärke. Svullnaden syns dock oftast mindre tydligt på bröstet än på exempelvis lår eller ankel.
Läkaren kommer varken att linda eller gipsa ansträngda bröstmuskler – inte heller vid fraktur på bröstbenet eller brutna revben. Det är nämligen viktigt att du kan andas normalt för att kunna läka ordentligt. Dessutom finns det risk för luftvägssjukdomar som lunginflammation om andningen begränsas till små, ytliga andetag.
Har du fått diagnosen ansträngda bröstmuskler är första steget i återhämtningen att omedelbart sluta använda musklerna mer än absolut nödvändigt. Eliminera alla aktiviteter som belastar bröstmusklerna extra och begränsa dig till de dagliga nödvändigheterna tills musklerna börjar läka.
Ta eventuell medicin som ordinerats. Du kan få råd om receptfria läkemedel som ibuprofen eller paracetamol mot smärtan. Följ doseringsanvisningarna från din vårdgivare eller informationen på förpackningen. Vid kraftig smärta får du ofta också ett narkotiskt smärtstillande läkemedel – ta det enligt läkarens anvisningar.
Använd ispåse på det skadade området under de första tre dagarna. Placera aldrig isen direkt mot huden – använd ett skyddande lager, till exempel en tunn handduk. Kylan hjälper mot svullnaden. Om svullnaden kvarstår efter tre dagar kan du fortsätta med isbehandling. En ispåse är oftast mest effektiv om den används i 20 minuter, följt av 20 minuters vila för området.
Efter de första tre dagarna, eller när svullnaden avtagit, kan du prova värmedynor eller varma kompresser. Värmen brukar lindra och verka lugnande på musklerna. Vissa upplever dock att värme irriterar området mer. Gör du det – avbryt och fortsätt istället med kortvarig isbehandling, eller ingenting alls.
För att kroppen ska kunna läka från någon skada alls behövs vila. Det är svårt för kroppen att återhämta sig när du samtidigt driver på med dagliga aktiviteter som tar energi.
Se till att du ligger eller sitter i en bra position när du vilar. Med ansträngda bröstmuskler gör de flesta positioner ont. Den bästa vilopositionen är oftast en halvsittande ställning med två eller tre kuddar bakom ryggen. Bäst fungerar dun- eller fjäderkuddar som ändå ger visst stöd åt ryggen. En slapp, mjuk kudde tvingar bröstmusklerna att arbeta för att hålla dig upprätt.
Begränsa dina aktiviteter under viloperioden – du vill inte skada området på nytt. Lyft ingenting tyngre än ett halvt kilo eller så i början, och stretcha inte bröstmusklerna för långt. Håll dig till enkla aktiviteter som kort promenad och sittande vila. Även aktiviteter som verkar ofarliga kan faktiskt påverka skadan. Tänk dig till exempel att du kör bil och plötsligt måste svänga undan för ett djur eller en annan bil – då rycks de ansträngda musklerna till häftigt.
När du har vilat några dagar kan du börja mjuka upp området med stretching. För mycket stretching kan förvärra situationen, så börja med enkla övningar och gör få repetitioner. Stretcha aldrig förbi punkten där obehaget blir olidligt.
Lägg successivt tillbaka normala vardagsaktiviteter i din rutin. Fortsätt stretcha varje dag och komplettera försiktigt med lätt styrketräning. Se till att du är helt läkt innan du återgår till tyngre lyft eller den idrott som orsakade skadan. Området är nu känsligare för nya skador, så stretcha alltid ordentligt och var försiktig när du väl börjar träna och idrotta igen.
Fysioterapi kan rekommenderas för att underlätta återhämtningen. En fysioterapeut kan visa vilka övningar som hjälper dig att läka. Du kan få TENS-behandling, där elektrostimulering hjälper till att minska svullnad och slappna av musklerna. Ultraljud kan också användas för att öka blodcirkulationen i området och påskynda läkningen.
Se till att fortsätta vården hos din läkare. Uppföljningsbesök kan vara avgörande för att säkerställa att området läker som det ska och att du inte gör något som förvärrar de ansträngda brostmusklerna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online