
Luftdensitet betecknar den totala massa luft som ryms inom en given volym av atmosfären. Begreppet har stor betydelse inom flygtekniken men spelar också en viktig roll inom andra vetenskapsområden, exempelvis marinvetenskap och oceanografi.
Två huvudfaktorer bestämmer luftens densitet: temperaturen och det barometriska trycket. Som utgångsläge räknas luftdensiteten ofta som 100 procent vid en temperatur på cirka 29 °C (85 °F) och ett barometertryck på 29,2 tum kvicksilver.
Luften är tunnare på höga höjder och tätare nära marken. Ett högt barometriskt tryck pressar samman luftmolekylerna, vilket ger större massa per volymsenhet. När trycket ökar ökar alltså även densiteten. Det är därför bergsklättrare rekommenderas att ta med extra syrgasflaskor när de bestiger höga berg: eftersom luftdensiteten sjunker med höjden börjar även syrehalten i luften att minska.
Vid hög temperatur rör sig luftmolekylerna mycket snabbare än normalt, vilket gör att de hamnar längre ifrån varandra. Därför gör en stigande temperatur att luftdensiteten snabbt minskar, medan låga temperaturer i stället får densiteten att öka.
Fuktighetens inverkan på luftdensiteten är inte lika stor som temperatur och tryck, men den är ändå mätbar. När fukthalten i luften ökar sjunker densiteten. Antalet molekyler i luften är alltid konstant, oavsett vilka typer av molekyler som finns där; när fuktigheten ökar tränger därför vattenmolekyler (H₂O) undan syre och kväve. Eftersom syre och kväve har högre molmassa än vatten leder detta till att luftens totala densitet minskar.
Den ideala gaslagen används för att beräkna densiteten hos torr gas. Lagen bygger på den hypotetiska ideala gasen och har sin egen tillståndsekvation. Även om den ideala gaslagen är mycket användbar för att korrekt bestämma luftdensiteten under många olika förhållanden har den vissa begränsningar. Enligt lagen styrs förändringar i luftdensitet främst av tre faktorer: temperatur, tryck och fuktighet.
Luftdensiteten spelar en central roll inom flyget och rymdforskningen. Inför en raketuppskjutning är det exempelvis avgörande att mäta luftdensiteten exakt – en felaktig beräkning kan leda till en fel bana eller till och med en explosion. Även för flygplan är kunskap om luftdensiteten viktig. Till och med racerförare inom bil- och motorcykelsport tar hänsyn till luftdensiteten innan tävlingarna startar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online