Maltodextrin är en vanlig ingrediens i många av de livsmedel vi äter varje dag. Det är relativt billigt att producera, och dess mångsidighet gör det till en populär komponent i ett stort antal förpackade livsmedel. För de flesta människor är det helt ofarligt – många av oss konsumerar betydande mängder utan att ens veta om det. Det har dessutom gynnsamma effekter för vissa grupper. Men för en viss del av befolkningen kan maltodextrin faktiskt orsaka negativa effekter.
Enligt Sugar Association, en organisation knuten till den amerikanska sockerindustrin, är maltodextrin "en kort kedja av molekylärt sammanlänkade dextrosmolekyler (glukos)". Ämnet tillverkas genom att stärkelsen bryts ned i vanliga spannmål som ris och majs, samt i stärkelserika grönsaker som potatis. Processen ger vanligtvis ett vitt eller krämfärgat pulver som kan vara antingen sött eller helt smaklöst.
Tack vare sina söta egenskaper används maltodextrin som sötningsmedel. Det välkända sötningsmedlet Splenda innehåller exempelvis maltodextrin. Ämnet förekommer också i många konserverade livsmedel och färdiga dessertblandningar. Maltodextrin fungerar dessutom som fyllnads- och förtjockningsmedel, vilket innebär att det kan ersätta majsstärkelse eller mjöl för att ge rätt konsistens åt såser, såsbaserade rätter och siraper.
Maltodextrin har också blivit populärt i många preparat som idrottare och bodybuilders använder. Dess mångsidighet gör att det kan ingå i både viktökningsprodukter och blandningar som syftar till att kontrollera kaloriintaget. Seriösa träningsentusiaster köper ofta maltodextrin separat för att blanda sina egna formuleringar hemma.
Eftersom maltodextrin lättare metaboliseras än många andra kolhydrater är det populärt bland bodybuilders och idrottare som vill snabbt få energi ur maten inför träning eller tävling. Dess roll som fyllnads- och förtjockningsmedel gör det dessutom till en vanlig ingrediens i bantnings- och viktkontrollshakes – konsistensen hjälper den som bantar att känna sig mätt längre, vilket minskar risken för överätning.
Även personer med diabetes kan ha nytta av att maltodextrin lättare hanteras av kroppen, eftersom det kan underlätta regleringen av ämnesomsättningen.
Som med alla kolhydrater i stora mängder kan ett högt intag av maltodextrin leda till viktökning – helt enkelt på grund av det stora antal kalorier som då konsumeras.
Personer med specifika livsmedelsallergier, exempelvis de som lider av celiaki (glutenintolerans) eller har allergi mot vete, majs, potatis eller i princip någon annan stärkelsebas som maltodextrin tillverkas av, bör överväga att undvika maltodextrin samt livsmedel som innehåller ämnet.
En reaktion på maltodextrin beror ofta på själva stärkelsebasen som ämnet framställts ur. Om du efter att ha konsumerat maltodextrin får symtom som liknar dina befintliga allergier mot vete, majs eller potatis kan det vara klokt att undersöka om du har en allergi mot maltodextrin.
Typiska symtom kan vara nässelutslag, klåda eller eksemliknande utslag, astma eller allergisk rinit (nässelutslag i slemhinnorna). Kontakta alltid läkare om du misstänker att du reagerar på något du äter, så att du får en korrekt diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online