Konstgjorda sötningsmedel är stora affärer inom dagens livsmedelsindustri. De flesta produkter som traditionellt framställs med vanligt socker, honung eller majssirap finns numera ofta även i en dietvariant eller sockenfri version i matbutikens hyllor. Sockerfria läskedrycker säljs i praktiskt taget alla smaker, och utbudet av sockenfria produkter – från godis till frukostflingor – riktar sig till diabetiker och viktkonsumenter. Men när dessa konstgjorda sötningsmedel ersätter de klassiska och kaloririka sockersorterna – vad blir då priset? Finns det skadliga effekter av att inta dessa syntetiska sockerarter? Är de verkligen lika säkra som livsmedelsindustrin vill få oss att tro, eller är affären inte riktigt lika söt som den låter?
Det finns flera olika konstgjorda sötningsmedel som är lätta att känna igen på sina varumärkesnamn, men i ingrediensförteckningarna anges oftast deras kemiska namn. Samtliga är godkända för konsumtion av bland andra den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA samt inom EU: sakarin, aspartam, acesulfam-K, sukralos, neotam och xylitol (även känt som björksocker). Dessa är de mest använda sötningsmedlen på marknaden.
Många sötningsmedel kallas sockeralkoholer. De är betydligt sötare än vanligt socker – allt från 160 till 13 000 gånger sötare – vilket innebär att samma grad av sötma kan uppnås med bara en bråkdel av kalorierna. Eftersom det inte är socker bryts det inte heller ner och hanteras av kroppen på samma sätt. Sockeralkoholen kan inte tas upp helt i tarmen, vilket gör att kroppen inte absorberar alla de kalorier som skulle kunna tillföras.
Fördelarna med konstgjorda sötningsmedel är många. Vill du hålla koll på vikten men samtidigt längtar efter en chokladkladdkaka? Med dessa sötningsmedel kan du bokstavligen få både ha kakan och äta den. Och lider du av diabetes gör sötningsmedlen det möjligt att stilla sötsuget utan en besvärande blodsockertopp. Det är dock viktigt att även uppmärksamma produktens totala kaloriinnehåll och ingredienslista. Sockenfria produkter innehåller i de flesta fall fortfarande kalorier och är inte alltid det hälsosammaste valet, oavsett avsaknaden av socker. En balanserad kost rik på grönsaker och frukt rekommenderas fortfarande framför processade livsmedel när målet är viktkontroll.
Det har länge cirkulerat rykten om att sockerersättningar kan orsaka en rad obehagliga biverkningar, med varierande svårighetsgrad – från milda magbesvär till migrän och cancer. Tillräcklig forskning som stödjer dessa påståenden har dock inte kunnat presenteras. Studier på råttor med sötningsmedlen aspartam och sakarin visade en högre cancerfrekvens hos djuren, men detta har inte kunnat kopplas till motsvarande resultat i studier på människor. FDA fasthöll fram till 2009 att konstgjorda sötningsmedel är säkra vid rekommenderad dosering, och för varje sötningsmedel finns ett flertal humanstudier som visar på deras säkerhet. Den amerikanska cancerorganisationen National Cancer Institute konstaterar att "det inte finns några tydliga belägg för att de konstgjorda sötningsmedel som säljs kommersiellt i USA är kopplade till ökad cancerrisk hos människor".
När det gäller konstgjorda sötningsmedel är måttfull konsumtion alltid bäst. FDA står bakom säkerheten hos sockerersättningarna men uppmanar samtidigt till en begränsad konsumtion. Alla metaboliserar mat och kemikalier på olika sätt, så det är av största vikt att lära känna din egen kropp och endast inta det som är rimligt och moderat just för dig. Även om hälsoriserna hittills inte verkar skrämmande pågår forskningen kring eventuella biverkningar eller cancerframkallande ämnen i sötningsmedlen fortlöpande. Håll dig därför gärna uppdaterad och var uppmärksam på hur din kropp reagerar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online