Kreatin är en naturlig förening som ingår i kroppens muskler. När kreatin bryts ner bildas ämnet kreatinin. Med hjälp av blod- och urinprov kan läkare mäta mängden kreatinin i blodet för att bedöma hur väl njurarna fungerar.
Kreatininnivåerna i blodet stiger när njurarna inte fungerar som de ska, eftersom mindre kreatinin då utsöndras via urinen. Även kroppsstorlek och muskelmassa spelar roll – en person med stor muskelmassa har ofta naturligt högre värden.
Hos friska personer kontrolleras kreatininvärden ofta i samband med rutinmässiga hälsoundersökningar. Patienter med kroniska sjukdomar får sina nivåer mätta regelbundet för att kunna följa behandlingens effekt och sjukdomens utveckling över tid.
Vid ett så kallat kreatininclearance mäts kreatininet i både blod och urin tillsammans. Testet visar hur effektivt njurarna filtrerar bort små molekyler som kreatinin från blodet, vilket ger en god bild av njurarnas reningsförmåga.
Enligt Medline Plus, en tjänst från det amerikanska National Library of Medicine, ligger normala kreatininvärden mellan 0,8 och 1,4 mg/dl, även om riktvärdena kan variera mellan olika laboratorier. Kvinnor har ofta något lägre värden eftersom de i genomsnitt har mindre muskelmassa än män.
Förhöjda kreatininnivåer kan tyda på flera olika problem, bland annat skador på njurarnas blodkärl, bakterieinfektioner, celldöd i njurarnas små tubuli, chock eller uttorkning, muskelskador samt hinder i urinvägarna – exempelvis prostatasjukdom eller njursten.
Allvarliga sjukdomar som kan kopplas till höga kreatininnivåer i blodet är diabetes, åderförkalkning (arterioskleros) och hjärtsvikt. Kontakta alltid din läkare om ett blodprov visar onormalt höga värden, så att rätt utredning och behandling kan sättas in i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online