Känsloätning skapar ett liv som liknar en berg- och dalbana. Den kan till och med utvecklas till en besatthet. Känsloätare använder mat som ett sätt att hantera sina känslor – maten fungerar som en spänningslindring vid uttråkning, ångest, ensamhet, stress, ilska och andra starka känslor.
Att använda mat som verktyg för humörreglering blir med tiden en vana, men den lugnande effekten varar bara en kort stund. Livskvaliteten påverkas dessutom kraftigt när känsloätning används som huvudstrategi för att hantera livets utmaningar.
Fråga dig själv om du använder mat för att lugna dina känslor eller dämpa humör som uttråkning, ilska, stress, ångest och ensamhet. Enligt Jane Jakubczak, legitimerad dietist vid studenthälsocentralen på University of Maryland, är känsloätning i grunden bara en distraktion från de verkliga problem man står inför. Uppskattningar visar att känsloätning står för hela 75 procent av all mat som konsumeras.
Ställ dig frågan hur hungrig du faktiskt är varje gång du sträcker dig efter mat. Börja bygga upp en medvetenhet kring hur du använder mat för att bedöva dina känslor.
Dieter och dagliga eller veckovisa vägningar ger bara ytterligare en anledning att må dåligt. Att enbart banta löser inte den verkliga orsaken bakom din känsloätning.
Fråga dig om extra kilo har blivit en syndabock som låter dig slippa hantera de problem du verkligen står inför. Det kan exempelvis kännas lättare att fokusera på och skylla på övervikten än att konfrontera problem i relationer, ekonomin eller karriären.
Utveckla metoder för att hantera dina problem på sätt som inte handlar om ätande. Gå en kurs eller samarbeta med en terapeut eller coach som specialiserat sig på att övervinna känsloätning, istället för att begrava dina känslor. Engagera dig i en fysisk aktivitet du tycker om, hitta en ny hobby, ta en promenad och njut av naturen, eller ägna lite tyst och fridfull tid åt dig själv varje dag.
Välj också mat som ger mättnad under längre tid. Frukt och grönsaker innehåller mycket vatten, fibrer och grova delar som ger mättnadskänsla och tar tid för kroppen att bryta ner, vilket håller blodsockret på en jämnare nivå. Fullkornsprodukter mättar länge genom att hålla både insulin- och blodsockernivåer stabila. En chokladkaka ger däremot bara tillfällig tillfredsställelse – det raffinerade sockret tas snabbt upp i blodet, vilket får blodsockret att stiga kraftigt och sedan falla, och hungerkänslan återkommer inom kort. ”Du kommer att må bättre känslomässigt när du tar hand om dina fysiska behov”, säger Dr. Denise Lamothe, expert på känsloätning och författare till boken ”Taming of the Chew”.
Leta efter möjligheter i utmaningarna. Att medvetet välja att se på problem på ett annat sätt blir ett kraftfullt verktyg för att hantera stress. För att en varaktig beteendeförändring ska kunna ske måste fokus, enligt Ellen Shuman, grundare och chef för Well Centered Eating Disorder Treatment Programs, flyttas från bantning och viktnedgång till egenvård och en genuin önskan om bättre hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online