
Kroppsmasseindex (BMI) är en indikator på hur frisk en person är i relation till sin vikt. Istället för att endast förlita sig på en våg tar hälsomåttet hänsyn till både vikt och längd för att uppskatta kroppens fettinnehåll. BMI visar därmed om en person kan löpa risk att utveckla hälsokomplikationer.
BMI anger om en person har en lämplig vikt i förhållande till sin längd, baserat på en uppskattning av kroppsfettet. För att beräkna BMI läggs personens längd och vikt in i en matematisk formel, och det resulterande talet avslöjar om personen är underviktig, överviktig eller har idealvikt.
Enligt American Heart Association kan BMI beräknas med följande formel: multiplicera din vikt i pund med 703, dividera med din längd i tum och dividera sedan en gång till med din längd i tum.
Ett BMI under 20 betraktas som undervikt, medan ett BMI mellan 20 och 25 anses vara friskt. Ett BMI mellan 25 och 30 räknas som övervikt, och ett BMI över 30 klassas som fetma.
Om ditt BMI ligger under 20 betyder det att du har en mycket låg mängd kroppsfett. Idkar du tävlingsidrott kan detta vara positivt. Är du dock inte idrottare kan det tyda på att din vikt är för låg, vilket kan påverka ditt immunförsvar negativt. Överväg i så fall att gå upp i vikt genom en näringsrik kost och styrketräning för att bygga upp muskelmassa.
Ett BMI på 30 eller högre klassas som fetma. Ju högre BMI, desto större är risken att utveckla hälsokomplikationer som kranskärlssjukdom, diabetes och högt blodtryck. Calorie Control Council rapporterar att ett BMI på 30 eller högre ökar risken för förtida död med minst 50 procent.
Har du ett högt BMI bör du äta en hälsosam kost och motionera regelbundet för att förhindra ytterligare viktuppgång. Kontakta alltid din läkare innan du påbörjar någon tränings- eller bantningsplan.
BMI används även för barn. Centers for Disease Control and Prevention (CDC) och American Academy of Pediatrics rekommenderar att BMI används för att undersöka om barn är överviktiga, underviktiga eller har en hälsosam vikt – från två års ålder.
Ett högt BMI innebär dock inte automatiskt att ett barn befinner sig i riskzonen. Intervallet för hälsosam vikt förändras nämligen kontinuerligt beroende på ålder och kön, och BMI varierar dessutom i takt med att barnet växer och blir längre. För att avgöra om ett barn riskerar hälsokomplikationer krävs därför en mer grundlig utredning, exempelvis mätning av hudveckstjocklek samt en bedömning av kostvanor och fysisk aktivitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online