
I dagens samhälle försöker många gå ner i vikt så snabbt som möjligt, ofta utan att fundera över konsekvenserna av att tappa för mycket för fort. Den här artikeln går igenom vad snabb viktminskning faktiskt gör med kroppen – och varför rätt näring är avgörande för en hållbar viktminskning.
Snabb viktminskning orsakas oftast av extremt kaloribegränsade dieter, medicinskt benämnda fasta, med ett intag på 800 kalorier eller mindre per dag. Kända exempel är kålsoppadieten, olika detoxkurer och andra så kallade kraschdieter som strikt begränsar hur många kalorier du får i dig. Andra orsaker kan vara magkirurgiska ingrepp, exempelvis gastrisk bypass eller gastric sleeve, vilka också kräver ett betydligt lägre kaloriintag.
När du inleder en lågkaloridiet reagerar kroppen på flera sätt. Först sänks ämnesomsättningen som svar på det lägre kaloriintaget. Kroppen går då in i ett slags ”sparläge” där den sparar energi och kalorier och i stället bryter ner muskelmassa för att täcka behovet av protein och näring. Det långsammare ämnesomsättningen gör att kroppen behöver färre kalorier än tidigare, vilket gör det lättare att gå upp i vikt om du råkar äta mer än planerat – kroppen lagrar då kalorierna effektivare än förut. Eftersom de flesta lågkaloridieter inte håller i längden hamnar många i jojo-effekt och slutar ofta tyngre än när de började.
En annan vanlig biverkning av lågkaloridieter är bildandet av gallsten. Det begränsade kaloriintaget minskar gallflödet medan gallan koncentreras, vilket ofta leder till gallsten i gallblåsan. Stenarna är ofta för små för att orsaka smärta, men kan ge problem vid fortsatt lågkaloridiet. Därför rekommenderas patienter som genomgår medicinskt övervakad lågkaloridiet att dricka minst fem liter vatten per dag.
Näringsbrister blir snart tydliga vid lågkaloridieter. Matrestriktionerna gör att viktiga näringsämnen som järn, vitamin B12, natrium och kalium saknas i kosten, särskilt vid lågkolhydrat- eller lågfettdieter. Järnbrist kan leda till anemi (blodbrist), medan B12-brist har kopplats till försämrad psykisk hälsa. Natrium och kalium är avgörande för hjärtats funktion, och allvarlig brist kan i värsta fall bidra till hjärtinfarkt. Dessutom är benskörhet (osteoporos) vanligt bland långvariga lågkaloridietister på grund av kalciumbrist.
Vid en lågkaloridiet saknar kroppen de näringsämnen som krävs för att fungera normalt. För att hålla de livsviktiga funktionerna igång måste den då bryta ner protein från dina muskler. Fortsätter dieten över tid kan lever, njurar, gallblåsa och hjärta ta allvarlig skada.
Muskelmassa väger dessutom dubbelt så mycket som fett. Om kroppen börjar bränna muskler för att kompensera för den bristfälliga näringen kan vågen visa en imponerande viktminskning – men i verkligheten förlorar du inte fett, utan undergräver i stället din ämnesomsättning ytterligare.
När muskler bryts ner för proteinets skull förloras dessutom ”vattenvikten” snabbt, eftersom vatten är en huvudbeståndsdel i muskulaturen, vilket ofta leder till vätskebrist (dehydrering).
Går du ner i vikt mycket snabbt är fettlagret närmast huden ofta det första att försvinna. När vikten minskar så hastigt hinner inte huden dra åt sig och återfå spänst, vilket lämnar hängande hudveck. Detta är vanligast efter magförminskande operationer.
På grund av den snabba förlusten av detta yttre fettlager, särskilt efter viktminskningsoperationer, blir frysningar vanliga. Orsaken är att fettlagret tidigare fungerade som isolering och att kroppen ännu inte hunnit bygga upp ny muskelvävnad i dess ställe.
Slutligen, eftersom proteinintaget ofta är begränsat vid lågkaloridieter, slutar kroppen att försörja hårsäckarna med protein och prioriterar i stället det knappa protein som kan frigöras från musklerna till de vitala organen. Detta leder ofta till håravfall.
På grund av näringsbristerna, särskilt vad gäller vitaminer, är det vanligt att bli nedstämd eller ledsen. Många blir dessutom besvikna när de långsiktiga resultaten uteblir, vilket ökar risken för ätstörningar som anorexi eller bulimi.
För att undvika effekterna av snabb viktminskning är det viktigt att alltid följa råd från legitimerad läkare eller dietist. En säker och effektiv viktminskning ligger på högst cirka 0,5–1 kilo per vecka.
Om du är orolig för symtom eller biverkningar som du kan uppleva, kontakta alltid en läkare omgående.
Snabb viktminskning kan kännas frestande, men riskerna är betydande – från nedsatt ämnesomsättning och gallsten till näringsbrister, muskelförlust och psykisk ohälsa. En långsam, stabil viktminskning i kombination med en balanserad kost och regelbunden motion ger de bästa förutsättningarna för varaktiga resultat och god hälsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online